Läs hela programmet / Engagera dig / Hem

Under många år har vår gemensamma välfärd varit utsatt för utförsäljningar, privatiseringar och marknadsanpassningar. Det har skapat en ojämlik tillgång till vård i regionen, konkurrens om samma sjukvårdspersonal mellan offentlig och privat vård och att betalningsförmåga kan gå före medicinska behov. Det har gett färre utbildningsplatser och stora kostnader när våra regionala skattepengar ska betala för de privata sjukvårdsföretagens vinster. Marknadsvården leder till ökad ojämlikhet och att människors behov av vård hamnar i kläm, och trots lagkrav på lika villkor och behovsstyrning gör den varken att vården blir behovsstyrd eller jämlik.

När privata sjukvårdsförsäkringar gör att människor kan gå före i kön, när privata vårdcentraler etablerar sig i välmående områden med friskare patienter, när vårdföretag säljer in sina egna, dyrare hjälpmedel till patienterna – då är det inte behoven som styr. Ojämlikheten tillåts växa. Idag går också en stor del av våra regionala skattepengar till att finansiera de privata vårdföretagens vinster. Marknadsvården förflyttar resurser, ekonomiska och personella, från de med stora vårdbehov till de med lindriga åkommor och från offentlig vård till privata vårdval. Så vill vi inte ha det.

Att privata vinstintressen tillåts etablera sig i välfärden är en extrem lösning som få andra länder har infört. Det är heller inte rimligt att apoteken ägs av samma vårdföretag som skriver ut medicinerna. Den valfrihet som utlovas i vårdvalen är en etableringsfrihet för företag som framförallt väljer att etablera sig i rika områden där vinsten är som högst. Den ger inte större valfrihet för den majoritet av invånare som inte bor i dessa områden. Skillnaderna blir tydliga: I västra Skånes rikare delar är de privata vårdaktörerna betydligt fler än vad utbudet i östra Skåne kan visa upp.

Vårdplatsbrist

Under det senaste decenniet har vi trots en ökande och allt äldre befolkning sett en drastisk minskning av antalet vårdplatser i Skåne och i Sverige. Bland OECD-länderna är Sverige det land där antalet vårdplatser har sjunkit mest trots att en hög beläggningsgrad utgör en fara för patientsäkerheten. Situationen med överbeläggningar har dessutom förvärrats av pandemin. Operationer ställs in på skånska sjukhus för att det inte finns vårdplatser för nyopererade att tillgå: i en sjukvård hårt pressad av besparingar ökar dessutom risken för vårdskador.

En vanlig följd av vårdplatsbristen är s.k. ”crowding” på akutmottagningarna: patienten blir formellt inlagd på en avdelning där det saknas plats, så hen måste ändå stanna på akuten. Det är förknippat med stora risker: ökad dödlighet, hårdare medicinska prioriteringar, omdirigering av arbetstid från sjukvård till vårdplatsletande, fler återbesök, längre vistelsetider och etisk stress och frustration för personalen. Patienter som tvingas ligga i korridorerna, utan möjlighet att kontakta personal, tillgång till avskildhet eller toalett, icke medicinskt motiverade flyttar av sköra patienter och mycket små marginaler för misstag är inte ett rimligt sätt att bedriva sjukvård på varken för patienter eller personal.

För att öka antalet vårdplatser behövs fler kollegor inom vården. För att fler ska vilja och kunna arbeta inom vården behövs bättre arbetsvillkor. Utan denna förändring kan inte vårdplatsbristen lösas: problemet ligger inte i att vårdarbetarna arbetar för lite, utan att de är för få.

Primärvård

Primärvården är den första instans som ska ta emot människor i behov av vård. Den behöver både finnas till hjälp som ingång till andra specialiteter, samordning, behandling vid enklare sjukdomar och vid återbesök, kroniska sjukdomstillstånd och längre behandlingar med kontinuitet och stabilitet i verksamheten: den ska vara den breda ingången som är lätt att komma till.

Primärvården ska inte vara en marknad. Den tvingande Lagen om valfrihet (LOV) som ger företag fri etableringsrätt att öppna vårdcentraler där de får högst vinst främjar inte en jämlik tillgång för alla invånare. Fler vårdcentraler behöver istället öppna i områden där tillgängligheten är låg. Ett bra sätt att göra det är att kartlägga behoven av vård i olika delar av regionen och se till att vårdcentraler finns där behoven finns. LOV behöver tas bort ur sjukvårdssystemet för att kunna fördela resurserna till de som behöver dem mest och primärvården måste befrias från de resultatkrav som funnits under många år. Den är inte ett företag.

Jämlikhet i praktiken

Vänsterpartiet kämpar för att alla ska ha rätt till en god hälsa. Samhällets hierarkier verkar också inom vårdsfären: klass, kön, könsidentitet, ålder, härkomst, sexuell läggning, funktionsvariation och religion spelar roll i vilka erfarenheter vi kommer att få, även inom vården.

En del av detta handlar om direkt diskriminering, så som rasism eller sexism vid direkt bemötande. Andra finns inbyggda i strukturen, i vilka sjukdomar det forskats mest på, i symptom och behandling där mäns kroppar satt standarden. Att arbeta för en god hälsa och vård på lika villkor är också att belysa de maktstrukturer som finns och arbeta för att förändra dem.

Trots att tillgång till vård efter behov oavsett medborgerlig status är lagstadgat kan det vara svårt att ta del av sjukvården. Det är idag svårare för personer som är hemlösa, befinner sig i en asylprocess eller människor utan permanent uppehållstillstånd. Rätten till tolk i ett vårdmöte är grundläggande: kan man som patient inte göra sig förstådd kan vårdbehovet inte göras klart och ens rättigheter kränks. Det är viktigt att översättningen sker av utbildade tolkar – vänner och anhöriga kan följa med som känslomässigt stöd, men de ska inte tvingas förmedla den medicinska förståelsen. Regionen behöver bygga upp en egen pool av sjukvårdstolkar och kunskapen om rätten till vård behöver stärkas hos sjukvårdsnära personal.

Människor med hbtqi-tillhörighet löper idag större risk att bli dåligt bemötta i vården. För gruppen med könsdysfori är köerna till könskorrigerande utredning och behandling orimligt långa och tillgänglighet och kunskap inom psykiatri och annan vård innan, under och efter behandling är för låg. Tillgängligheten för personer med könsdysfori behöver förbättras och vårdpersonalens kompetens inom hbtqi-området höjas genom planerade, riktade insatser i regionen.

Psykisk ohälsa och psykiatri

Den psykiska ohälsan ökar idag hos både barn, unga och vuxna. I vården är det viktigt att det är enkelt att söka vård och att man kan slussas till rätt hjälp från flera ingångar.

Psykiatrin är en av de delar inom vården som tappat flest vårdplatser. Det i kombination med brist på personal gör att köerna är långa på många ställen, vilket orsakar onödigt lidande och risk för att det man söker för förvärras. Ett exempel på problem med vårdval inom psykiatrin syns inom neuropsykiatriska utredningar. Årsrapporter från ett företag som gör utredningar av ADHD hos barn visar att man tog ut vinster på över 30 %: en tredjedel av de skattepengar som skulle gå till barnen gick till ägarvinst. Många av företagen har dessutom täta band till läkemedelsindustrin. I ett sådant system finns en tydlig risk att möjligheten till vinst ökar antalet utredningar och diagnoser, oavsett barnens mående. Ungas psykiska hälsa måste vara fria från vinstjakt. Alla sökande ska få samma chans att möta team med bred medicinsk kompetens inom den offentliga vården.

Mål för sjukvården

• Inga skattemedel ska bli till vinster i privata företag: all sjukvård ska tas tillbaka till det offentliga
• All sjukvård ska bli helt avgiftsfri för patienten
• Regionen ska öka antalet vårdplatser
• Sjukvården ska finnas i hela Skåne för att garantera jämlik vård i hela regionen
• Vården ska vara fri från diskriminering och människor ska kunna få stöd, behandling och vård på lika villkor
• Digitaliseringen av vården ska ske så att en jämlik tillgång garanteras
• Regionen ska upplösa Folktandvården AB och ta tillbaka verksamheten till det offentliga
• Psykiatrisk vård ska finnas tillgänglig inom primärvården och väntetider till slutenvården kortas
• Det ska finnas välfungerande rutiner inom all verksamhet för att upptäcka, förebygga och behandla våld i nära relationer

Uppdaterades: 17 aug 2022