• Hem
  • Studiecirkel Kl...
sida

Studiecirkel Klass i Sverige

Vänsterpartiet Skåne och Abf arrangerar en digital studiecirkel i Katalys senaste bok Klass i Sverige – ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet.

Boken är sprängfylld med fakta om klass, klassamhället och ojämlikhet.
Studiecirkeln startar den 8 april kl 18:30  för att avslutas i oktober. Vi har bjudit in Vänsterpartister från olika delar av landet och du är varmt välkommen att haka på.
Du anmäler dig till: [email protected]
Skriv namn, partiförening och distrikt.
Du beställer boken själv. Bor du i Skåne finns boken att köpa på Vänsterpartiet Skånes distriktsexpedition. Om du är medlem i Skåne men inte har möjlighet att köpa boken , kontakta Lisa Claesson på mejlen ovan så löser vi det.
Träffarnas upplägg:
Inför varje träff skickas en zoomlänk ut till alla anmälda.  Varje träff påbörjas i storgrupp då vi tillsammans lyssnar på en inledning. Efter inledningen delas vi in i mindre grupper för diskussion.
Här nedan följer datum för alla träffar och vad alla deltagare ska ha läst till kommande träff. Sidan uppdateras inom kort med frågor till varje träff.
Alla träffar sker torsdagar kl 18:30-20:30
Samtliga datum för träffar och vad som ska läsas:
8 april
Inledare: Göran Therborn
Läs förordet till boken och fundera på följande frågor:
– Vilka förväntningar har du på studiecirkeln?
– Vad tänker du efter att du läst förordet?
– Hur är boken skriven? Är den enkel? Finns det några begrepp du vill diskutera och isf vilka?
– Hur definierar du klass? Vilka klasser finns det i samhället? Vem är arbetarklass?
– Är det enbart positivt att prata klass eller kan det leda till stigmatisering?
– Vilken klass tillhör du själv idag? Vilken klass hade du under din uppväxt? Hur har detta (dvs din position och din eventuella positionsförflyttning) påverkat  dig och ditt samhällsengagemang?
-Pratar du ofta klass med kollegor, vänner och familj eller är det något som tas för givet?
– I förordet beskrivs ett Sverige där ojämlikheten ökar kraftigt. Håller du med om den bilden? Stämmer den med dina erfarenheter?
29 april
Inledare: Nils Stöber
Läs del 1: Klass i siffror
Fundera på följande frågor:
Kapitel 1
– Vilka anledningar kan det finnas till att skilja på arbetare och tjänstemän i en klassanalys? Varför kritiserar författarna denna uppdelning?
– I kapitlet slås två klasser samman eftersom författarna menar att lägre tjänstepersoner och arbetarklassen har liknande villkor och makt. Håller du med om det?
– Författarna bryter ner klassanalysen på kön och födelseland. Vad händer med klasschemat då?
– Om ni gör en politisk analys av klasschemat som presenteras och lägger till inkomststatistiken, vad drar ni för slutsatser då?
Kapitel 2
– Diskutera begreppet klassmedvetande. Vad är det? Hur använder författaren det i kapitlet?
– Vilken skillnad finns mellan att objektivt tillhöra en klass och att uppleva sig ha en klasstillhörighet? Man brukar beskriva detta som ”klass i sig och klass för sig”. Vad kan detta ha för betydelse i dagens samhälle?
– Författaren visar på sambandet mellan klassposition i Erik Olin Wrights schema och politiska värderingar. Hur stämmer analysen med din egen uppfattning?
– Vad är GAL-TAN-skalan och hur hänger det ihop med klassmedvetande och klasspolitik?
– Om ett politisk parti vill vinna arbetarklassens röster , hur ska de agera tänker ni om ni använder analysen i detta kapitel som underlag?
– Vad bör arbetarrörelsens partier göra för att hålla ihop sina väljare som både består av arbetarklass och tjänstemannaskikt?
Kapitel 3
– Vilka klasser finns enligt detta kapitel och vad har hänt sedan 1979?
– analysen diskuteras olika samhällssfärer som varuproduktion, tjänster osv. Hur ser ni på denna uppdelning? Är den lättbegriplig och relevant?
– Författaren lyfter fram mellanskiktets politiska förändringspotential. Vari denna menar du? Håller ni med?
– Författaren frågar varifrån de rika får sina pengar. Vilken är er analys efter att ha läst detta kapitel?
– Pratar vi för lite eller för mycket om de som har mycket pengar i Sverige? Vad får det för konsekvenser för samhällsdebatten tror ni?
Avslutande diskussion:
De tre kapitel ger tre delvis olika analyser av det svenska klassamhället beroende på olika teoretiska modeller. Hur mycket skiljer de sig åt? Vad förenar dem? Vilken modell tycker du är bäst?
6 maj
Läs del 2: Klassamhället och politiken
Fundera på följande frågor:
– I kapitlet hävdas att diskussionen om klass länge varit frånvarande i den politiska diskussionen. Håller du med? Varför/varför inte?
– I kapitlet nämns katrineholmsundersökningen som gjorts vid två tillfällen i Sverige. Hur hade klassidentiteten förändrats mellan 1950 och 1980-talet? Hur såg människor på makt och sin klassposition?
– Hur många anser idag att Sverige är ett klassamhälle? Är det många eller få? Hur skiljer sig synen från borgliga väljare gentemot socialistiska och sverigedemokraternas väljare i synen på om Sverige är ett klassamhälle?
– I kapitlet skildras dels subjektiv klass, hur man ser på sin klasstillhörighet, och dels objektiv klass, hur sociologer kategoriserar olika yrken. Vilka skillnader finns? Vad säger resultatet om klassmedvetenhet i vår tid? Vad beror det på?
– På senare år har Socialdemokraterna tappat stöd bland arbetare och LO-medlemmar medan främst Sverigedemokraterna gått framåt. Kan detta hänga ihop ,ed klassmedvetande eller har det andra orsaker?
– Varför bör man enligt författarna tala mer om klass i Sverige?
Kapitel 5:
– Vad hände i valet 2018? Vilka var vinnare och vilka var förlorare?
– Vad är klassröstning? Hur har klassröstningen utvecklats över tid menar författaren?
– I valet 2018 förlorade Socialdemokratin stort stöd bland sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade. Vart gick de istället? Varför gick de dit tänker du?
– Vilka förklaringar kan ges till högerradikala, rasistiska partiet når framgång i vår tid?  Vilka förklaringar tror ni stämmer?
– Ofta beskrivs det nya politiska landskapet med hjälp av GAL-TAN-skalan. Vad innebär denna skala och vad skiljer den från höger-vänsterskalan?
Avslutande diskussion:
– Hur står det till med klassmedvetenhet idag? Hur påverkar detta arbetarrörelsens förutsättningar för framgång framöver? Vad kan göras för att öka klassmedvetenheten?
27 maj
Läs del 3: Det privatiserade klassamhället
– Läs samtliga kapitel i del tre och välj ut två frågor/skeenden eller begrepp du vill diskutera. Skriv ner dem och ta med dem till träffen. Det kan vara allt ifrån något du inte förstår eller något du vill säga något om.
– Vilka är dina erfarenheter av det svenska välfärdsystemet? Har du märkt någon skillnad eller förändring av välfärden över tid? Vilken typ av skillnad isf?
– Sedan 1990-talet har resurserna i den offentliga sektorn skurits ner. Vad har drivit nedskärningarna och vilka konsekvenser tar författarna upp?
– Hur såg nyliberalernas strategier ut för att påverka debatten i Sverige om privatiseringar enligt författaren? Håller du med? Finns det andra exempel?
– Vad kan arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen lära sig av de nyliberala strategierna?
– Vad är dina erfarenheter av den svenska skolan?
– Vad var orsaken till att marknadstron bredde ut sig i svensk skola, enligt författarna? Håller du med?
– Vad ledde den nya skolpolitiken från 1990-talet till?
– På vilket sätt drabbas arbetarklassens barn dubbelt av den privata skolmarknaden i Sverige, enligt kapitelförfattarna? Håller du med?
– Hur upplever du att människor runt om dig ser på ”det fria skolvalet”? Anses det vara något bra eller dåligt? Hur kan vänstern vinna stöd för att avskaffa det fria skolvalet?
– En person som är för privatiseringar, vilka argument skulle den personen använda mot David Harveys analys av privatiserad skola? Vad tänker du om det?
10 juni
Läs del 4 Klassamhällets dimensioner och perspektiv
– Läs samtliga kapitel i del fyra och välj ut två eller fler frågor/skeenden/spaningar du vill diskutera. Skriv ner dem och ta med dem till träffen.
– Författaren i kapitel 10 argumenterar för att den traditionella klassuppdelningen mellan manuellt och intellektuellt arbete inte längre är ett fungerande sätt att beskriva arbetsmarknaden. Varför? Hur ser du på den analysen?
– Vad menas med att arbeta under prekära förhållanden? Hur påverkar en arbetsmarknad där allt fler har prekära anställningsvillkor det fackliga löftet?
– Varför anser författaren att det är bättre att tala om prekära arbeten än ett prekariat? Håller du med?
– Vad menar författarna i kapitel 11 att ett intersektionellt perspektiv tillför de traditionella klass-och genusperspektivet? Vad tycker du?
– Globaliseringen har lyfts fram som drivande kraft i samhällsutvecklingen. Hur spelar den in i den geografiska utvecklingen i Sverige? Vilka är vinnare och vilka är förlorare?
– Hur hoppas författarna i kapitel 12 att erkännandet av marginaliserade röster som samhällsutvecklingens subjekt ska ske? Hur tror du en sådan samhällsbeskrivning skulle se ut och vilka effekter kan dess erkännande få?
– Vilka för och nackdelar kan den typ av identitetspolitik som författarna i kapitel 12 argumenterar för få?
– Kapitelförfattaren i kapitel 13 använder Malmö för att fördjupa sig i det svenska klassamhället. Varför anses staden vara särskilt bra lämpad för detta?
5 augusti
Läs del 5: Klassamhället och lagen
19 augusti
Läs del 6: Klass, kultur och mediemakt
9 september
Läs del 7: Arbetslivets brutalisering och nya skiktning
23 september
Läs del 8: Klassamhälle till döds
7 oktober
Läs del 9: Kapitalmakten i det 21:a århundradet

Dela den här sidan:

Kopiera länk